evelinappe.blogg.se

(Jag veeeeet att det här inlägget blev fett långt. Funderade länge på om jag skulle dela upp det i olika inlägg, om jag skulle göra en tldr, om jag bara skulle skita i det. Men fan. Det här är vad ni får. Det är fint styckeindelat så det bör vara enkelt att läsa! Valde dock att ge ”reaktioner efter min polisanmälan” ett eget inlägg. En annan dag).

 

 

9 januari 2017 skickades det en kukbild till mig, på snapchat, från en kille som jag haft ganska lite kontakt med. Vi känner inte varandra alls utöver den lilla kontakten vi haft över snapchat. Vi har aldrig flörtat eller på något annat sätt pratat på ett sexuellt laddat sätt.

Snabb disclaimer: Jag motsätter mig absolut inte att nakenbilder skickas mellan två, eller fler, medgivande vuxna.

Jag screenshottade tidigare nämnd kukbild. Varpå killen blir märkbart stressad över det faktum att jag nu har en bild på hans kuk.
Jag förklarar lite snabbt för honom att det han just gjort är sexuellt ofredande. Han frågar ifall jag tänkt anmäla honom. Därefter blockerar han mig.
Jag hade egentligen ingen tanke på att polisanmäla honom från början, men valde att ventilera händelsen i en mindre grupp på facebook, varpå flera stycken uppmanar mig till att polisanmäla.

 

Varför går det här att polisanmäla?

Det är sexuellt ofredande. Att få en ej ombedd bild på en kuk skickad till dig är ett sexualbrott. Tänk dig att du är ute och går, och det dyker upp en snubbe som visar kuken för dig utan att du på något sätt bett eller indikerat på att du skulle vilja se den. Väldigt obehagligt va? En sån snubbe vill en ju polisanmäla för att han ej ska kunna fortsätta utsätta andra för samma sak. Visst?
Det som hände mig är i princip samma sak. Eller det ÄR samma sak, fast i vår digitala sociala-medier-ålder så är det betydligt enklare för förövarna att blotta sig och göra det även när den som blir utsatt är i hemmet, som ska föreställa en trygg plats.

 

Varför ska det polisanmälas?

Detta ska anmälas för att det är ett sexualbrott. Jag har inte visat något intresse, indikerat på eller bett om att få se hans kuk.  Det måste ske en attitydförändring kring detta. Vi är många som har blivit så jävla vana detta. Och hur rätt är det? Bara för att vi blivit van något betyder det inte att det är rätt eller okej.
Tjejer känner idag behovet att skriva på sina profiler i sociala medier att de INTE vill prata sexuellt med män.

 

Varför känner vi att det inte går att anmäla?

Jag tror att detta bottnar i att vi, framförallt tjejer, har blivit van att få dessa bilder skickade till oss. Vi är vana att bli kränkta på olika sätt, inte bara sexuella kränkningar. Jag hade inte ens själv tänkt anmäla, men efter att jag fått det förklarat varför det är så viktigt att anmäla så gjorde jag det ändå.
Jag tror att vi i mångt och mycket inte heller känner att det är värt att anmäla. Kommer det leda nånstans? Nej, det är inte säkert att det kommer att göra det. Men jag känner att det är viktigt att bidra till statistiken över sexualbrott. Jag känner även att det är viktigt att anmäla för att det kan bidra till att snubbar blir rädda för att skicka dessa bilder. Att de inser allvaret.
Jag tror att mycket handlar om att vi inte heller ser, eller vill se, oss som offer för sexuellt ofredande. Jag tänker såhär; Jag är inget offer. Jag har tagit kontroll över situationen.
Det är egentligen inget fel med ordet ’offer’, men det är ett oerhört laddat ord för många, inklusive mig själv.

 

Hur gör jag en polisanmälan?

Ring 11414.
Polisen använder sig av ett slags röstsvar, som kommer att fråga vad ärendet gäller. Jag vet inte om jag gjorde ”som man ska”, men jag sa sexualbrott och blev kopplad till en receptionist. Jag förklarade att jag fått en bild på en kuk skickad till mig och att jag skulle vilja anmäla det. ”Jag har fått en bild på en kuk skickad till mig, och jag skulle vilja anmäla det”. Receptionisten sa okej och kopplade mig vidare till en polis som tog upp min anmälan.
Jag fick frågor om hur bilden skickades till mig, om jag kände personen sen tidigare, vilka kontaktuppgifter eller annan information jag hade till personen. Jag hade enbart ett namn på snapchat. Det är okej att anmäla hur lite man än har att gå på.

Jag blev tagen på allvar hela vägen.
Jag tycker själv att det är obehagligt och nervöst/stressigt att ringa till myndigheter, framförallt till polisen, men eftersom både receptionisten och polisen som tog emot min anmälan tog mig på allvar genom hela den korta processen så kändes det ändå bra i efterhand.

 

Vad är skillnaden?

Jag vill poängtera att det inte är bilden i sig som är problemet, det är att den inte är ombedd. Jag tänker absolut inte sticka under stolen med att det skickats bilder både fram och tillbaka (haha, förlåt mamma), men det har då skett mellan två medgivande vuxna. Det är härvid skillnaden ligger. Okej, det är ju inte som att vi har skrivit kontrakt och sagt ”Okej, vi ska skicka nakenbilder till varandra. Är du okej med det? Säkert? Superdupersäkert? Nåja, skriv under här då”. Men det har ändå funnits någon slags överenskommelse med att detta är okej. Man testar sig fram. Ingen vettig människa slänger upp könet på en gång.